the motherfucking eggs

det är torsdag och veckan bara rasar fram. ser fram emot att få skäll på jobbet eftersom nån av de tre nya brudarna sabbade en hel order genom att slänga streckkoderna man måste ha för att skicka pallarna. gött. alltid när det är nån som gjort nåt fel samlar den lilla arga, danska, tanten upp oss i en stor ring och skriker VEM ÄR DET SOM LAVET DENNE KASSEN!?!? eller nåt sånt och jag vet att det inte är jag så när jag tittar på de andra och de andra gör likadant så ser man hur det knarrar innanför hennes lilla dammiga panna och hon styr upp ett skämt.

pinsamt.

typ JAG TROR IKKE PÅ SANTA KLAUS MEN DET GØR KANSKE NI PIGER.

igår utbrast jag "jag dör" när hon frågade om det var en lapp som mystiskt flygit och landat på hennes bord som nånslags fågel. kom på försent att det betyder samma på danska.

det är mycket jobb numera. i tisdags frustade jag och jo runt och var lika knäppa hela tiden. typ arga eller ledsna eller törstiga eller hungriga eller varma. vi räknade tillslut ut att det var för att båda hade ägglossning just då. palla hormonerna! sjukt orättvist att man själv ska behöva bli ett rabiat monster med fradga ur mungipan och chokladcravingsbehovet skyhögt ovanför normala gränser och att allt bara beror på att kroppen måste förbereda sig på att skaffa barn hela tiden. jag pallar inte.

igår blev jag nedbrottad, kallad både "lille vän" och "söt chilenare" av en trucksnubbe. jag slog honom i solar plexus som svar, fast jag egentligen tycker han är ganska soft. de ska sättas på plats. heh. han fick skitont och tappade andan. jag tog en kopp kaffe.

MEN SAMTIDIGT: varför mucka med nån som har ägglossning liksom. va? va? nånstans i mitt grottmänniskeundermedvetna ligger säkert nånslags försvarsinstinkt uppbyggt. typ att jag skyddar mina ägg eller nåt. vem vet.

förresten hittar jag sammanlagt fyra tändare på mitt golv när jag äter frulle den här grådassiga torsdagsmorgonen. eller snarare: ronja hittar dem och jag plockar upp dem från hennes lekgiriga tassar. jag har så dåligt samvete över den här katten. jag älskar henne tusenfalt, jag skulle aldrig låta henne gå utan varesig vatten, mat eller ren låda, jag kan kela med henne tills någon av oss somnar, men jag kan inte vara här så mycket som hon kanske vill. och hon är ju inte direkt utekatt (hispigaste katten i stan som springer och gömmer sig bakom soffan om det 1. kommer gäster. 2. kommer post. 3. en plansch trillar ned)

hon ska få komma hem till uddevalla ett tag över sommarn så ska jag snoka upp en formel för kattens trevnad på tjufem kvadrat vs. min kattabstinens på tjufem kvadrat.