stop the goddamn frustin'

jag är MISÄRFÖRKYLD. vill typ dra täcket över mig konstant. i söndags tyckte jag så synd om mig själv att jag köpte både läsk, té och kaffe. drack upp läsken och hade sen bara ont i halsen. bu. intresseklubben antecknar, jag vet.

det värsta med att vara sjuk är att allt är sjukt ansträngande. jag skulle gått till en ny psykolog idag (som förhoppningsvis inte skulle stöta på mig eftersom hon var medelålders och hette nåt tantigt som Christina) men ringde och avbokade och sa nåt om svinis och ovetande läkare. såklart har jag inte gått till läkaren, går man till mottagningen får man ju svinis om något. det räckte att vara på apoteket och köpa bafucin igår för mig för att bli totalt inbillningssjuk (obs! är ju sjuk) och tänkte att jag antagligen aldrig skulle komma därifrån när en medelålders snubbe/gubbe med absurt stort skägg frustade ut sitt snor. på golvet. vem gör så?!

drömde att jag fick sms från the staf där han deklarerade sin kärlek. blev lite deppig när jag insåg att jag slösat viktig drömtid på att drömma något som faktiskt skulle kunna hända. som i fredags då jag sov fjorton timmar och drömde att vi låg i ungefär fjorton timmar. okej, helt fysiskt omöjligt, men det skulle ändå finnas en liten chans att det skulle kunna ske. varför inte drömma att man ligger i rymden eller på havsbotten eller flyger eller vad vet jag. effektivisera mera!

jag feberyrar utan feber och jag dricker té på det. godnatt.