det är bara jag och jo som jobbar nu, på hela frisöravdelningen, om kvällen. vi springer, hoppar, studsar mot varann. sen fokuserar vi och det enda som hörs är vagnarnas tysta melodier när blippandet korsas och blir sång. jag står vid bandet en timme och packar lådor. musiken tystnar.
och jag tänker precis på caster semeneya, patrick swayze och luleåsnubben i nånslags underlig härva av stickspår och kommer på mig själv med att bli jättearg över livets orättvisor. som ett barn som hytter med näven i luften men knappt vet var man ska börja reda ut alltsammans.
så studsar jo mot mig och ropar att det är rast och vi sveper på oss de för stora jackorna märkta l'oréal och jag bryter ihop av skratt och jo gråter glädjetårar efter att ha demonstrerat hur en snubbe ser ut när han elektrifierat snuddskakande har sex och vi enas om att det är ohett.
jag älskar att hon får mig att byta humör sådär plötsligt. det betyder jättemycket att ha en riktig vän på jobbet. idag ska jag jobba 12-22, och resten av veckan med. tjo!
Into the void
1 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar